Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Joller’ Category


Det blev stillestånd i mitt skrivande här vid årsskiftet, jag vet inte riktigt varför – jag hade tänkt att få iväg min årsrapport och sånt nu på direkten, men fick inte tillräckligt med inspiration för det. Fast jag är riktigt nöjd och glad med förra året, och har en plan för det här året, jag har bra hyfs på min egen kropp och hur jag fungerar, under 2010 har jag börjat gå kurser och utbildningar som rör anatomi, fysiologi, näringslära & personlig träning och räknar med att nånstans under 2012 kunna arbeta med detta, detta som fyllt en stor del av min tillvaro de senaste åren. Det är stort, och känns bra.

Och jag gillar nya år – det är riktiga nystartstider, jag blir lite lyckligare av alla möjligheter hela året har att bjuda på – om jag nu väljer att ta tillvara på alla dessa möjligheter. Det är en helt annan sak, men möjligheterna finns där. Det är sånt som gör mig glad.

Årets första dag blev en återhämtningsdag, och idag på den andra dagen så var jag iväg på en liten runda i solen med min bantningsmentor Ingemar. Vi lufsade runt under solen, trampade runt några kilometer på den här planeten vi landat på. En lugn start på 2011 med soligt väder. Snart dags att kavla upp ärmarna. Ha en riktigt gott 2011 & jag älskar er alla! Ride on!

Read Full Post »


Jag har snart i en veckas tid sprungit runt i Malmö. Och som de flesta vet så ligger Malmö väldigt nära havsnivån. Och det intressanta är att förhållandet mellan tempo och pulsnivå har nått nya höjdarnivåer för min del.

Idag när vi snubblade iväg till Svågertorp och Bauhaus så ramlade jag iväg i 5:53 tempo till 131 puls, där delar av sträckan var i hård motvind. På vägen tillbaka så valde jag att släppa loss – öka stegvis, började runt 5:28 tempo i ett par kilometer innan jag ökade till 5:15 och 5:05 nästa kilometrar.

Jag fortsatte att trycka på och gick ner till 4:40 tempo de sista två kilometrarna. Lätt och ledigt. Och till min förvåning fick jag ut en snittpuls på 143.  Jag blev häpen, normalt brukar jag rulla runt i 5:30-5:40 tempo på den pulsen. 5:07 tempo fick jag ut. I och för sig låg jag och snittade 160 puls sista biten, men största delen av springet gick runt 138 puls.

Märkligt. Men det slog mig sedan, det måste vara höghöjdsträningen som gör detta. I Hässleholm lever jag ju konstant på 40-70 meter över havet. Och som löparfenan Ingemar påpekade så var jag mest på fjärde våningen i Malmö, inte bara det, jag står dessutom på en stege en meter ovan golvet. 4 våningar + 1 meter ovan golvet. Av detta får jag enorma mängder röda blodkroppar som bildas i den syrefattiga höghöjdsmiljön jag verkar i.

Jag måste erkänna att jag varit misstänksam mot höghöjdsträning. Men nu har jag bevis på att det fungerar. Här ska tränas ännu mer på hög höjd och sedan ska jag maxprestera i kuststäderna. Rätt så häftigt.

Nästa artikel i den här serien om och kring löpning kommer att handla om barfotalöpningen som inte är barfota på riktigt, utan löpning med fotkondom.

Read Full Post »


När vetenskapen drabbar verkligheten så får vi följande blänkare i dagstidningarna; Göteborgsposten om ”Träning samma kick som alkohol”, DNMotion kan ersätta alkohol”, Expressen ”Motion är minst lika kul som att dricka sprit” och AftonbladetJogga – samma som att grogga”.

Alltså, om jag vore en hamster så skulle jag också supa om alternativet var att i nyktert tillstånd glo på lådväggar. Jag är dessutom övertygad om att man kan göra samma fjolliga experiment med praliner eller något gott och få samma effekt hos hamstrarna. Är man uttråkad så är man, då är flaskan en god kamrat.

Trots den menlösa studien, och alla som försöker vara seriösa kring det hela så är det enda intressanta jag fann i ämnet, följande mening; ”The liver of a Golden Hamster contains large amounts of a cytosolic isozyme. It’s like an enzyme but it has a differet sequence of amino acids. It catalyzes chemicals like an enzyme but because they have large amounts of it, it’s an efficient catalyst of acetaldehyde, ethanol. Wrap your minds around that !” – Men jag har ingen aning om det är sant eller inte. Skål på er hamsterjävlar!

Read Full Post »

Ingen träning


Fusion - smidiga små tygrackare

I och för sig inget förvånande att det inte blev nån träning förra veckan med tanke på hur foten känts. Svullen och med smärta. I fredags kändes det ganska bra och jag tog en 4k promenad. I lördags och söndags blev det kortare rundor, men en stickande smärta på yttersidan kring fotknölen gjorde att det blev långsamt och haltande. Smärtan släppte efter 20-30 minuter och vila, men var ändå inte ok – stelt, ömt och obekvämt. Jag har provat olika skor, men inget har fungerat bra – förutom idag när jag till slut tog mina Fusionskor. Då blev det nästan problemfritt att gå i vanlig takt. Kanske var det bara så att det var en bra dag, kanske inte.

Skor med dämpning både till höger och vänster funkar inte, vanliga skor funkar inte. Men mina Fusion tygskor känns bara så bra om foten. Sånt får mig att fundera över om mina fötter allt oftare behöver den här tunna sortens skor, utan en massa tingeltangel. Liknar mer barfota. Och nu får det bli dessa skor dagligen, oavsett vad andra anser att jag borde ha på fötterna för att se representativ ut.

Efter att ha pratat med andra som knäckt fotleden illa, så har jag blivit mer eller mindre inställd på att det här kan ta mycket lång tid innan det fungerar att springa på igen, speciellt när gåendet varit så knackigt. Och med tanke på svullnad, smärtor och de trötthetskänslor i benet, ilningar som går upp i vaden och till knävecket. Med tanke på min periodvis kraftigt haltande gång så har jag lagt allt åt sidan. Jag får vara nöjd att jag kan halta omkring i tillvaron ett tag framöver. Men att som i fredags kunna gå på, liksom under måndagen, så känns det som ett stort framsteg. Och kanske behöver jag bara veckla ut armarna så kan jag flyga väldigt snart.

Jag funderade ett tag på att ta upp styrketräningen igen, nu när jag ändå inte gör nån som helst nytta. Men efter elva dygn utan en sprungen meter så har jag klarat mig rätt så bra ändå. Jag får se hur det blir framöver, för det lär med tiden bli drygt, jag kanske rent av hinner bli en god väggklättrare om det här fortsätter…

Read Full Post »

En lugnare blogg


Den här bloggen känns som en lugn oas. Min huvudblogg på Passagen känns som ett myller, spretigt, tjockt och fullt av allt möjligt. Och så har den besökare. Jag vet inte vilket verktyg jag ska lita på, men sitemeter anger 6tusen enskilda besök under juli, 200 om dagen (och kanske dubbla antalet sidvisningar per dag).  Passagen i sig räknar sidvisningar och ger mer än 1000 sidvisningar per dag.

Inte konstigt att denna blogg med kanske 10 besökare om dagen känns som en lugn oas. Här kan jag bara vara. Här kan jag fila på mina tånaglar, titta på utsikten och fundera över vad härnäst.

Read Full Post »

Tid för en Saturday


Det är nog dags att börja bege sig mot Österlen;

utsikt från Stenshuvud, vid Kivik, söderut mot Simrishamn

utsikt från Stenshuvud, vid Kivik, söderut mot Simrishamn

Read Full Post »

claim the bugger


Technorati Profile

Vad mer?

Read Full Post »

Older Posts »