UNDER-GUNDER I AMERIKA – Henry Eidmark

Henry Eidmark - Under-Gunder i Amerika

Henry Eidmark – UNDER-GUNDER I AMERIKA, Häggturnéns ocensurerade loggbok. Åhlén och Åkerlunds Förlag 1943. A4 format. Kartonnage 4:50 kr + oms. 63 sidor. Bildredaktör C.A. Nycop.

Det här är en reportagebok om Gunder Häggs turné i USA sommaren 1943, mitt under andra världskriget. Hägg skulle som svensk representant åka runt och göra reklam och få goodwill för Sverige på de amerikanska löparbanorna, kanske hade man tänkt sig att han skulle göra samma succé som den finske storlöparen Paavo Nurmi gjort ett tjugotal år tidigare. Nettot av intäkterna skulle gå till The Army Air Force Aid Society.

Hägg med ett glas vin

Trots en  del svårigheter så kom Gunder Hägg iväg till USA, men det blev med det svenska lastfartyget M/T Saturnus genom Eidmarks försorg. Nu blev Hägg försenad,  istället för att flyga över atlanten så fick han tillbringa över 3 veckor på en lastbåt, vilket också gjorde träningen svårare. Förseningen gjorde också att han missade tävlingssäsongen i USA.

Eidmark beskriver tiden på M/S Saturnus, ankomsten till New Orleans och sedan i New York, mötet med pressen. Hägg kom ganska tidigt på kant med den amerikanska pressen som trängde sig på ”Gunder the Wonder”, han höll sig på sin kant och ville träna ifred. Han kom till Dartmouth i New Hampshire, där han kunde träna ifred – även om vissa journalister följde honom dit och skrev kritiskt om honom. Bl.a. om hans träningsmetoder, att springa i terräng, ifrågsattes.

Gunder Hägg och Gregory Rice

Gunder Häggs dagsprogram beskriver Eidmark på följande vis; ”Kl 9 på morgonen stack Hägg ensam ut i sin gula tröja och sin gamla blå overallbyxor på sin hemliga träningsrunda. Han forcerade gärna ett par kullar i början för att komma i svettning.” & ”Dusch,  vila och lätt frukost (i regel ett glas nypressad apelsinsaft); klockan 12 knaprade Gunde i sig litet lunch – till amerikanarnas förvåning stoppade i sig allting utom grönsaker.” & ”Efter lunch sov vår man enligt gammal vana från Atlantfärden två à tre timmar och kände sig sedan mogen för ytterliggare en hård träningstur på bortåt 7 á 8 kilometer; som en normal längre svensk terränglöpning alltså. Hälsosamt transpirerande joggade han sedan i åttor på den jämna fina golfbanan och kom efter en dryg halvtimme ångande som en yster kapplöpningshäst in till den väntande massagen och badvärmen.”

Gunder Hägg, Fred Wildt & Gregory Rice

Eidmark citerar tränaren Harry Hillman ”Kommer Hägg i form på det här sättet, då begriper jag mig inte ett dyft på idrottsträning. Å ända har jag hållit på i närmare 50 år med den saken.”

The Race of the Century, New York 1943. Rice mot Hägg.

Efter den här inledningen som varade i två veckor så blev det tävlingsdebut, Gunder Hägg skulle möta den amerikanska mästaren Gregory Rice på 5000 meter. Rice hade lagt av för säsongen, men ställde upp. Värmen var tryckande och Hägg sade efteråt att det var det hårdaste lopp han sprungit. Hägg gjorde 14:48,5 och Rice 14:53,9.

Efter det här loppet släppte Hägg in pressen igen, antagligen ville han först träna fram formen i lugn och ro – det var nog en stor press på honom som det var. Pressen att prestera, förväntningar, och för att han var där för att representera sitt land.

Gilbert Dodds & Gunder Hägg på 2 mile

Det skulle bli ytterliggare 7 lopp. Hägg vann samtliga, han krigade mot bla. Gilbert Dodds och Bill Hulse som båda gjorde sina bästa tider på milen när de mötte Hägg.

Gilbert Dodds & Gunder Hägg

Det blev inga världsrekord i USA – men 2 engelska mil på 8:51,3 var hans näst bästa, och på den engelska milen gjorde han två snabba lopp 4:05,3 & 4:05,4 båda tiderna hade varit världsrekord bara ett par år innan, i denna tid världens fjärde och femte snabbaste tider på engelska milen. Gunder hade världsrekordet på 4:04,6 från 1942, och under tiden som Hägg var i USA så sprang Arne Andersson 4:02,6.

Dorothy Northier

Reportageboken handlar också om annat än löpning, Gunder Hägg träffar Hollywoodskådespelare; Gary Cooper, Greer Garson, Signe Hasso vilket inte är illa för killen från skogarna i jämtland. I San Francisco förlovar han sig med Dorothy Northier enligt uppgift i boken. Hägg var tydligen inte bara snabbb på kolstybben. Boken avslutar med en genomgång av samtliga tävlingar med resultat, publik och mycket annat. Mängder av svartvita bilder illustrerar resan, urvalet är gjort av Carl Adam Nycop.

Hägg i NY

Gunder i NY

Man kan lugnt anta att om Gunder Hägg stannat kvar i hemmavid den här sommaren istället för att åka iväg, så hade han kunnat göra sig själv större rättvisa.

Henry Eidmark var en välkänd sportjournalist och skrev en rad böcker, han har i två andra böcker skrivit om Gunder Hägg; Fantomer på Kolstybben, 1944. Sanningen om Gunder Hägg (1953).

Gunder Hägg själv har skrivit Från Albacken till USA (Medén 1943), Hur jag blev Gunder Hägg. Träningsråd (1946), Gunder Häggs dagbok (1952), Mitt Livs Lopp (Norstedt 1987). Gunvald Håkansson skrev boken Gunder Hägg slår rekord, 1942 (Åhlén och Åkerlunds) & Hans Gebhardt skrev Gunder Häggs 80 dagar (1977)

Aftonbladet om Gunder Hägg när han gick bort gick bort den 27 november 2004.  En artikel i AB den 17/1-2001 där Arne Andersson och Gunder Hägg möts efter sådär 50 år – rolig läsning och ger en bra bild över herrarnas resa – och så en listning av deras 19 världsrekord.

Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap har skrivit en artikel runt Gunder Hägg som är väl värd att läsa; ”Berättelser om idrottshjältar; exemplet Gunder Hägg.” Radiointervjuer från SR med Gunder Hägg.

Sigge Steinwall, Axel Nordquist, Cary Cooper, Signe Hasso & Gunder Hägg

Annonser