Första gången jag stötte på om Powerwalkar var i Hamilton, Kanada, 1991, det var en äldre man som var totalt biten av den här formen av motion. Han gick och gick som en iller, med hög och aktiv armföring.
Förra året när jag tog tag i mitt varande, så var det simning, gång och Nautilus som fick visa vägen för det som skulle bli. Det började med kortare promenader, en gång i veckan, två gånger i veckan. De blev längre, fler och mycket mycket raskare med tiden. Periodvis var jag ute och gick över 3 mil om dagen i mycket rask takt.
Och mitt i allt så började jag springa korta sträckor, och förlängde dessa på samma sätt som med mitt gående. Och på den vägen är det.
Nu har jag inte powerwalkat i sig, däremot gått så fort jag bara kunnat med normal gång. Jag har kallat det hela för illerwalk – det är när jag ligger kring och över 7 km i timmen. Vid något tillfälle när jag gick som värst, och kom upp i ett tempo på 8 minuter per kilometer. Då var det dags för nya fåniga namn på walkarna, då blev det Monsterwalk. Man har det inte roligare än man gör det till.
Jag lyckades trampa ner mina skosulor med 2000 kilometer förra året, och i år bortåt 1500 kilometer i ren gång av det ena eller andra slaget. Hur mycket det gjort på vikten vet jag inte, men det har gett mig en bra grundkondition som ledde till att jag orkade springa.
Det diskuteras alltid hur mycket fett man bränner vid gång. Ska man följa tanken om att Aerob träning ”bränner” fett och att anaerob träning ”bränner” glykogen (socker), då gäller det att ligga på rätt pulsnivå så man inte går över till anaerob nivå.
Aftonbladet om Powerwalk; ”Gå dig smal” och ”Tuff gång bränner fett”.
Jag tror att man bränner mest av både fett och glykogen vid anaerod träning – per tidsenhet…
Däremot lär man bränna procentuellt större andel fett vid lågintensiv träning, men vem fan är intresserad av procent? Det är ju gram och i förlängningen kilo som gäller!
Å andra sidan; om jag i dagens läge skulle försöka mig på anaerob träning i tio minuter så skulle jag antagligen aldrig komma upp på banan, ut på stigen, igen – och vilket syfte skulle det fylla? Alltså: Snailwalk.
Klart slut från den fetsmarte kvasifilosofen…
Anaerod??? hm….
Inte lika ilsken Tryckfelsnisse idag(!)
Hur ska man räkna? Säg att du maxar vid anaerob träning med att slå ihjäl 1000 kcal per timme, men att du då ligger på 90% energi från glykogendepåerna, då är det bara 10% från fettet = 100 kcal. Men om du walkar på strikt efter 180regeln och ligger på 450 kcal per timme så är det kanske 90% eller mer från fettsyrorna = dvs 400 kcal per timme från fettet.
Hur mycket av det enda och det andra är svårt att veta. Man kan i och för sig mäta fram det ganska hyggligt med laktattest.
Men jag inbillar mig att om man håller en lowcarb så tvingar man kroppen till att hämta energi från fettsyrornas nedbrytning. Fast äter man stora mängder protein så kanske detta begränsas, och med att proteiner kan brytas ner till glykogen. Å andra sidan, då kanske man har en fördel med den påstådda termogena effekten.
Kanske kan då en kombo av lowcarb och träning efter 180regeln (Maffetonmetoden) vara nånslags optimal lowimpact sätt att bena ur fettet från kroppen. Snält mot kroppen och prioriterar fettförbränningen maximalt.
I första stycket tror jag att du skruvar till procenten å det grövsta (säkert för att var pedagogisk…) jag TROR(!) alltså inte det är så stor skillnad i procent…
Även om man äter extrem lowcarb så tror jag man har hyfsade glykogen lager normalt sett, inte direkt efter hård träning naurligtvis -och de tar längre tid att återfylla utan att tanka dietära kolhydrater – men det fylls lik förbenat upp så småningom.
Om man inte är fullständigt extrem-rabiat LC-taliban så kan man också tillåta sig att fylla på med snabba kolhydrater efter träning utan att haverera sin ketos etc.
Procenten ja, jag blir lite förvirrad av ämnet. Det är inte så enkelt i alla lägen. Men det handlar ändå om att kroppen hämtar olika andelar energi från de olika ”energisystemen” beroende på vilken nivå man utför träningen på. Aerob eller anaerob träning. Vilka typer av muskelfibrer som arbetar. Låt mig göra en kort bloggning i det hela, utifrån Maffetones syn, som jag förstått honom. På en ytterst amatörmässig nivå, förstås 🙂
Jag tror nog som du, att glykogenförråden fylls på även för en extrem lowcarbare, fast det borde väl inte vara så svårt att kolla upp kan jag tycka. Det intressanta vore att ha fel i den här tron.
Jag tror också som du vad gäller att fylla på med kolhydrater är helt ok efter träning utan att haverera sin ketos. Jag har för mig att jag sett studier kring det hela. Muskelbyggarna brukar köra mycket med detta.
Men detta kan inte gälla om man tränat aerobt, då har man fortsättningsvis fyllda glykogenförråd. Och rimligen kan nya kolhydrater brytas ner och slutligen landa som fett i kroppen, för vissa i alla fall.
Jag skulle kunna tänka mig följande; minimera eller uteslut kolhydrater så länge du helt säkert tränat på aerob nivå. Har man tränat anaerobt så lägg på kolhydrater, men gör en uppskattning nedåt för mängden man behöver.
Vi säger om man tänkt sig ha tränat stenhårt i en timme, då menar jag hårt; nära sitt max, så kanske man legat på 1000 kcal, en stor del av detta kommer troligen från glykogenförråden. Ligger man så högt så kan hela 98% av energin komma från glykogenförråden. 980 kcal, om vi räknar på det. Tillför då en mängd som ligger på underskott för att säkra ketosen. Säg 600 kcal eller så.
Har inte tid med nåfra längre utvikningar just nu, men måste torgföra min övertygelse att även om man ”slö-tränar” aerobt (promenix) så kan man förbruka stora delar av glykogendepåerna, tar dock lite längre tid… viker inte en tum! 😉
Du behöver inte vika dig. Frågan är vilken typ av energi kroppen hämtar, och hjärnan om man käkar riktigt låg lowcarb. Alltså tar hjärnan ändå av det som kan finnas i form av glykogen.
Men jag tänker mig att om man ligger på fettdrift, ketos, med lågt blodsocker, så finns det ingen anledning för kroppen att plocka från glykogendepåerna så länge man ligger på riktigt i aerob zon. Det handlar också om vilken typ av muskler som aktiveras; dvs Typ 1.
Godmorgon,ska ut på min morgonpromenad jag gör varje morgon innan frukost efter mitt lilla inlägg
Jag läste kommentarer om träning då om promenader,att bränna fett eller glykos i det och hur man går och så jag fattar noll säkert allt gammelmodiga mig vet är att jag tror kroppen bränner allt efter vad du gör,och jag tror på promenader ganska raska men inte så andan sitter i halsgropen då är det inte skönt längre
Jag promenerar normalt cirka 2 timmar om dagen och tycker det känns bra för mig,jag vet att det är bra för kroppen och att man bränner så länge man rör sig varför kan man inte nöja sig med att bara veta att man måste röra på sig? logiskt tänkande,,ju mer du rör dig och ju mer intensivt ju mer bränner du
vad vet jag jag är nog gammalmodig av mig utan puls klocka utan stegräknare
jag kör mer efter tid och hur ofta jag rör på mig
Tack för mina tankar! Ha en trevlig dag.
Ann-Christine – Godmorgon och tack för dina tankar, promenera runt tycker jag själv är trevligt. Jag själv försöker gå till så många ärenden som möjligt, istället för att storhandla med bil så går jag hellre till affärerna oftare, och bär hem det som behövs. Men det blir inte så mycket som du går, men nog går jag 6 av 7 dagar i veckan på den här sortens utflykter, och det blir kanske en halvtimme per gång. Samtidigt kan jag passa på och få luft, njuta av vädret vare sig det är sol eller regn.
Jag hoppas du får många sköna promenader.