Vinter i Småland, vy över Kalmarsund
Vecka 5-2012 Träningstid; 2h 54 min. Återhämtningsvecka. Rejäl minskning av träningstiden med bortåt 5 timmar. Återhämtningsdagar; måndag & söndag. Den kraftigt minskade träningstiden var medveten, jag har kört ganska hårt med träningen i tre veckor och det sliter på kroppen. Återhämtningsveckan var planerad. Min viktminskning gick bättre under den här veckan och det visar att jag kört på hårt tidigare. Problem – hugg, ont, nervkläm i baken vid lördagslöpningen – vilket gjorde att jag ställde in den planerade söndagsrundan.
21,39 km löpning 3 dagar (2h 10 min) – ett enda distanspass blev det över 8 km, ett mycket långsamt snöpulsande på lördagen som sträckte sig över 9,7 km. Det får jag vara nöjd med. 4 stretch och kroppsviktpass (44 min).
Dieten; veckodieterna kör jag vidare på. Dagsviken har följt den planen, från 76,5 till 76,0 kilo efter den första veckan och från 76,0 till 75,5 kilo den andra veckan, och nu den tredje från 75,5 till 74,8 kilo. På 24 dygn har jag gått från 78,9 till 74,8 kilo på dagsvikten, och på trendvikten från 77,9 till 76,0 kilo.
Träningen vecka 6 blir en hårdare vecka, med gym, sim och löpning. Kommer att likna vecka 3 och 4 i upplägget.
Ibland roar jag mig att följa artiklar och debatter i tidningarna om träning eller kost. DN hade om ”kroppen som varumärke” och utgick ifrån vd för Swedbank Roburs fonder Thomas Eriksson som är i min ålder och har som mål detta år med två marathon och två ironman. Jag har noterat senaste åren att det dykt upp mycket vd:ar som gillar att utmana sig själva till olika lopp, för ett tag sedan var det nån som utmanade andra vd:ar i Dagens Industri. Det är den form av gubbighet som finns idag, tävla mot andra gamlingar. Vilket påminner mig om mitt fullständiga ointresse för tävlingar.
I SvD om ”hjärnan som styr vilken bantning som lyckas”, att man ska välja bantningsmetod efter personlighet. Tja, eller så kan man välja att lyckas. Och Fredrik Paulun är en skojig rackare, LCHQ, en sak är i alla fall säker, han är kreativ på sitt sätt och retar upp lchfmaffain kan jag tänka mig. DN hade en artikelserie om LCHF. Det gamla vanliga med kolhydratskrämda. Inte utan att jag börjar fundera på att skriva en högkolhydratdietbok för den som vill på riktigt gå ner i vikt och komma i form.
Och själv blev jag glad när ”EU-parlamentet har blockerat en lag som skulle ge mat- och dryckproducenter rätt att flagga för små minskningar av salt, socker eller fett i sina varor på paketens framsida. Sådana etiketter skulle vara missledande för konsumenten, tyckte en majoritet av ledamöterna”. Helt rätt, själv är jag irriterad av all tramsig information på förpackningar – oftast är det så att ju skadligare/sämre en produkt är för människan desto fler märkningar finns det för att ”lura” brukaren. Meningslös information med ett sköldliknande märke som talar om hur många kcal en portion innehåller är en favorit bland idiotinformationen. Det vore bättre om det stod stort att denna förpackning innehåller totalt si och så många kalorier uppdelat på antal protein, kolhydrater, fett och alkohol. Det är allt som behövs.
Nya vecka, nya tag! Kör hårt!
Och en ny vecka, igen!